Hejsan hoppsan! Så vare måndagmorgon. Tänkte summera helgen lite, eller framför allt berätta om fredagen. 10.30 hoppade jag på tåget mot Stockholm, precis som fem veckor tidigare då jag skulle till Nalen. Även denna gången var syftet med resan Darin, då han skulle medverka i ett tv-program, Tack för musiken.

Väl framme slank jag in på klädbutiken Zara, där jag tidigare spanat in ett par gula byxor. Med mig hem fick jag istället ett par röda. Åh, älskar alla dessa färgade byxor! Hehe.



Mötte sedan Madde och Hanna och gled runt på stan med dom i några timmar. Vi begav oss sedan till Karlaplan, där det blev Donken, och köande på det. Stod ute i regnet i si sådär 45 minuter, vilket resulterade mittenplatserna på rad 4 - helt ok! Nej, mer än ok faktiskt. Såg skitbra och hade nog inte velat flytta fram, eller bak.



Hela inspelningen, var precis som väntat, väldigt rolig. De förklarade dock att det inte skulle vara så mycket omtagningar och "tillgjort" utan bara utspela sig naturligt. Inspelningen varade ändå i två timmar, och programmet som sänds till höst ska bara vara en, så nog får de klippa bort en hel del kul. Det var också så roligt eftersom det gick in på djupet. Vi visste redan svaren på frågorna som ställdes, många iallafall, men här gick de in på djupet. Det bröt intervjun för ett uppträdande lite då och då och blev totalt sex låtar (räknat Money for nothing x 2)

Egentligen fick man ju inte fota, men vad tror ni om mig? Jag + Darin = det blir en hel del bilder. Kanske ska respektera deras önskan om att inte läcka ut med bilder/film ändå, men klart jag vill visa er nånting. Men, det är alltså smygbilder så inget att skryta med, typ! ;)







Fick mig en ny bild med pajken också. Han sitter och jag står så ingen jättevacker, men vadå? En bild med Darin är ändå en bild med Darin och man skiter lite i hur den ser ut. Som jag sa till honom, man kan aldrig få för många bilder med honom ;D



Sov hos Madde och vaknade hem till världens snökaos som resulterade i ett och annat. Tycker nog min hemresa förtjänar ett eget inlägg, så vänta bara. HAHA. Skönt att man kan skratta åt det nu, men ångest ändå lixom...